NOTISER 2018

vecka40
2018

Bokmässa och
Guerilla Girls

Jag var på bokmässan i år efter förra årets bojkott. Kul att träffa kollegor och titta på böcker, inga uppdrag i år.


Hattrilogin

Jag köpte mest barnböcker framför allt av kanadensaren Jon Klassen - vackra roliga böcker, en hel hattrilogi. Första delen fick jag med mig från USA förra året och har läst många många gånger, lika underbart rolig varje gång. Nu har Hippo givit ut dem på svenska så nu är serien komplett.


Längtar efter att läsa med Leon och Lykke.

I lördags var det vernissage på Mjellby konstmuseum i Halmstad. I över trettio år har Guerilla Girls konsekvent och outtröttligt slagits för att konstvärlden ska bli jämställd, spegla befolkningen och inte bara bestå av vita män.


Två av gorillorna var på plats: Frida Kahlo och Shigeko Kubota.


Från kvällens performance - föreläsning och film.

vecka35
2018

Nox

Nu är det dag 33. I HAD NOT. Citat ur Anne Carsons Nox.

Inte klart än

Nox är en sorgeskrift över hennes döde bror, högersidor. Parallellt löper Catullus epitaf på latin över hans döde bror, vänstersidor. Den är en faksimil av ett bokcollage; texter, brevfragment, foton, teckningar, allt minnen och reflektioner om brodern. Läs mer om boken här.

Den är konstruerad som ett 30 meter långt dragspel.

Jag älskar såna här böcker som tänjer på gränserna för boken som sak. Som Lotta Lotass Fjärrskrift, 50 meter dikt på telexremsa. Eller hennes Den vita jorden, 50 häften att läsas i vilken ordning som helst. Jag har broderat den, se vecka 1/2013.

Broderiet har varit i smålandsskogarna i helgen, vid sjön Vigotten.

vecka33
2018

Med broderiet på Møn

Vi var fyra gamla HDK-elever (Konstindustriskolan hette det då på sjuttiotalet) som träffades några dagar på Møn hos Heléne Sandegård. (Hon och jag gjorde utställningen TID tillsammans på Hamnmagasinet 2009.)

Hon och hennes man Per driver glashyttan Fanefjord glas. Trädgården är som en skulpturpark med verk från olika utställningar.

Installationen Klokkebøjer.

Vi gjorde utflykter till Møns klint ... och till Daneflint, en nedlagd kalkindustri.

Jag tänker på Helene Schjerfbeck.

På hemvägen Louisiana, Gabriele Münther. Varför har jag aldrig hört talas om henne, bara männen omkring henne. Grrr. 

Fint måleri ...

... och fint fotografi.

Nya broderiet var med så klart, snart en fjärdedel gjort.

Heléne hade Inger Christensens Samlede digte och jag hittade den här lilla pärlan. 

Här fick jag bo, i Svanely under de stora valnötsträden.

vecka30
2018

Enklare Djupare Sannare

Nytt hundradagarsprojekt. Det får bli en triptyk: dags för SAKPOESI del III - alldeles uppenbart krävs det en tredje del för att bli komplett.  

Res Publica avslutades 5 juli och det nya börjar 28 juli, lördag denna veckan (fast jag har tjuvstartat) så det har varit några veckors vila och planering. 5 juli - 4 november (november känns avlägset som tur är, men det är faktiskt bara hundra dagar dit).  

Det blir samma upplägg som del I och II men nu med bara kvinnliga erfarenheter - citat, idéer och vad jag hittar. Arbetsnamnet kanske blir nåt annat, men det känns relevant - jag fann det i Kerstin Strandbergs Skura ut, men hon berättade att hon hört det från sin lärare på Mejan, Olle Nyman, men att det från början lär komma från Aguéli. Innerligt skulle också vara fint ...

Alla förberedelser är klara. Jag har inte mer av det havsblå dupionsidenet som i de andra delarna men - tänk vad jag har i gömmorna: en ljuvlig isgrön sidentaft … samma som blev bakgrund till Lotassbroderiet Den vita jorden (såld till Hallands Konstmuseum). Där broderade jag kartan över ett övergivet flygfält i Arizona.

Jag köpte tyget i vintras bara för jag inte kunde låta bli, tänkte att det kommer nog till användning nån gång. Helt annat format och färg men det blir nog bra att bryta av, slumpen brukar funka bra. 

Kolla!!! Va? Jag älskar det! Det frasar!

vecka29
2018

Först Björk sen Norge

Björks Utopiaföreställning på Dalhalla var magisk. Sammanhållen kring temat; natur och teknik i förening som framtidshopp. Ljud, ljus, film, scenografi, sju dansande isländska flöjtister, en harpa, trummor och keybord/dator. Och så Björk med sin röst, sin utstrålning.

Sen en liten norgetur när vi ändå var så långt norrut. Västerut från Rättvik till Trondheim.


Utsikt från en hytta vid Kvernesfjorden.

Sen Atlanterhavsvegen ute i havsbandet vid Kristiansund. Och båttur på Geirangerfjorden!!!

Så hemåt igen genom Gudbrandsdalen. 

Badredovisning: Siljan, fjällbäck, Mjösa. Bara sötvatten.

vecka28
2018

Korea

Så kom den här med posten häromdan, Feminism pågår på koreanska. Med gul rygg!

Mitt förord är svårläst ...

Här är alla fem, det svenska originalet + den norska, ryska, turkiska och koreanska. 

Nu blir det semester några dagar med början på Dalhalla och Björk. Och sen Norge.

vecka27
2018

Res Publica

När jag just avslutat vinterns broderi Sakpoesi skrev jag så här (vecka 12): Nu lider jag av svår separations-ångest, associationskedjan har inte tagit slut …

Citat av Arundhati Roy, Dalai Lama, Michell Obama och några slagord från 68.

... och så påbörjade jag Res Publica den 28 mars. Hundra dagar på det lite vaga temat etik, civilkurage och ickevåld.

Det var inte så enkelt som jag trodde - jag tvivlade på hela temat - det kändes menlöst och meningslöst, jag blev håglös och sackade efter med uppåt trettio dagar och var nära att ge upp, tappade tilliten till hela processen, den som alltid brukar funka. Men så visade jag arbetet då och då för vänner med säkra ögon och klara tankar, diskuterade möjligheter och idéer, och hittade till slut vägen framåt. Maria, Kerstin, Viveka, Grethe, tack!

Och jag kom i kapp - i förrgår, 5 juli, broderade jag den sista rutan, helt enligt plan.

 

Så nu är det en diptyk - Sakpoesi och Res Publica.

Frågan är nu - ska det bli en triptyk ...?

Citat av Madeleine Albright

vecka25
2018

Marstal, Ærø

Så var vi i Marstal igen. Det är sju år sen sist (Arkivet vecka 31- 2011) och vi hade just läst den här boken som utspelar sig på världshaven och i hemmahamnen Marstal.  

Vintern 2013/14 broderade jag boken. (Arkivet vecka 51- 2013 och 08-14).

Här är Skonerten Fylla på ingång bakom den långa piren.

Några bilder från det fantastiska sjöfartsmuseet:

Foto från Grönland taget av målaren Rasmussen …

med den här kameran

Broderad sjömansssäck  

Så har jag färgat det bleka mammabroderiet från förra sommaren med hjälp av min vän Måns, erfaren färgare.

Färgade med svarta bönor för att få en blå färg.

Fortsättning följer.

vecka24
2018

Sommar

Arbetsplatsen. Fokusering. Ord och bild - inget annat! Stay tuned ...

 

vecka12
2018

Istanbul och Sakpoesi

Jag var i Istanbul i förra veckan och deltog i en ny litteraturfestival med fokus på kvinnolitteratur. Ett fint initiativ från kulturrådet Suzi Erzahin på vårt generalkonsulat.

Med Amanda Svensson

Middag på konsulatet

Jag höll i en workshop med titeln Queer Children´s Stories tillsammans med Seran Demiral, feminist, arkitekt och barnboksförfattare. (Av politiska skäl byttes ordet Queer ut mot Peculiar). Jag hade med massor av böcker att visa på temat från biblioteket hemma. Entusiasmen och kreativiteten flödade och det kom fram smarta idéer till berättelser som av politiska skäl inte kan vara lika explicita som våra men med intressanta och vackra symboler som undertext. Det blir lite knöligt att kommunicera med hjälp av simultantolk turkiska-engelska, men det gick fint, man vänjer sig. Min avslutning:

Sweden has a reputation for being an equal society, but when I listen to you it´s obvious that we share the same problems. Maybe we have come a bit further but it´s all about moving bounderies. Predudices are everywhere but they might look different. If we want to change society and old attitudes we will always have to challenge predudice. And we have to do it in many different ways - as long as we continue to move forward!    

Nu har jag just fått rapport om att arbetet fortsätter i grupperna som bildades och jag ska få följa utvecklingen av de olika berättelserna. Ser mycket fram emot det.

Jag var också med i en Panel: Gender in Children´s and Youth Literature. Panel betyder inte paneldiskussion som här, upptäckte jag för sent, utan deltagarna håller tal en i taget. Det var inte den sortens förberedelsen jag hade gjort. Det gick så där ...

Förläggaren från Güldünya, Ayse Duzkan ger ut mina böcker. Hon berättade att Demokratihandboken är på väg från tryckeriet. Vem är jag? är på gång, men måste anpassas till turkiska förhållande.

Av en händelse var min vän och förläggare från Nepal, Rajeev Dhar Joshi från Kathalaya Publishing House i stan samtidigt och vi hann fika och uppdatera oss lite. Demokratihandboken är på gång på nepali - översatt från japanska! Den är på granskningsstadiet nu, en inte helt enkel process. Det är Vibhu Mishra som arbetar på FN som erbjudit sig att granska, vi träffades i New York i höstas, kontakten fick vi via Nicole Bjerler som jobbar med Mänskliga rättigheter på FN.  

 

Sakpoesi

Arbetet avslutades i god ordning den 5 mars.

 

Det blev en hög med böcker till slut - det här är några av dem som nu ska stuvas in i hyllan igen. 

Nu lider jag av svår separationsångest, associationskedjan har inte tagit slut … Som tur är var jag i min materialbutik Siden-Carlsson för några veckor sen och fick en ingivelse att köpa en likadan bit havsblå dupion utan att veta varför. Nu vet jag; jag kan inte vänta till Sommarbroderiet som skulle handla om mammas språk igen, jag vill igång nu genast.

Så nu blir det hundra dagar till direkt, men nu vinklat över till etik, civilkurage och ickevåld (inte färdigtänkt, återkommer). Det blir bra - jag arbetar med en ny demokratihandbok och läser samtidigt Stina Oscarssons nya Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? Då hänger mina två parallella projekt samman. 28 mars - 5 juli = 100 dagar. Jag hinner precis fålla och tråckla stödlinjer innan det är dags. Mamma får vänta ...

Och så var det ju de där djuren i Istanbul ...

vecka4
2018

Sakpoesi, dag 59

Mer än halvvägs. Men ordet Sakpoesi öppnar sig för fler och fler tolkningar alltmedan arbetet fortskrider.

Man kan förstora bilden, då blir det ganska läsbart.

Jag betar av den ena författaren efter den andre i min jakt på mening. En del gamla favoriter: Kerstin Strandberg, Elsa Grave, andra nya bekantskaper som dykt upp längs vägen som till exempel insektsforskaren Henri Fabre. Nu läser jag Athena Farrokhzad, då handlar det om poesi som har ett politiskt syfte, saken.

De flesta orden/stroferna är litterära citat men en del är uppsnappat i farten eller förslag från hjälpare. Eller mina egna gamla favoritord som till exempel skymningsrelä som kan stå som undertitel på hela projektet, en bra definition på begreppet sakpoesi.

Listan med ord och redovisning av var jag hämtat dem.

vecka51
2018
vecka1
2018

Så var det 2018

Smyger igång arbetsåret med lite jordpyssel: skriver på provpåsarna, känner efter så att jorden är helt torr och häller i påsarna. För sen in dem i jordlistan.

 Den här gången jord från Aggressionstunnlarna i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, från sjön Iväg i Dalsland, från Leninmausoleet i Moskva, en strand i Karibien, Cannery Row i Monterey och några fler. Hela jorden i små påsar, över 500 har det blivit. Mer om jorden här

Dag 41 i vinterns sakpoesibroderi: OCH FAN SATTAN DJÄVLAR SOM ÖVERRÖSTAR FRED OCH FRID OCH FRÖJD, ett gammalt favoritcitat ur Evighetens barnbarn av Elsa Grave.  

Lek med barnbarnen på julbesök.